Kichijouji

Universitetet, ICU, ligger i en stadsdel som närmast är en förort (ungefär lika stor som Jönköping), Mitaka, och ganska nära finns en stadsdel vid namn Kichijouji där det finns hur många affärer som helst. Exempelvis finns det liksom i Akihabara ett enormt Yodobashi...

Vi mötte Daiki - en japan som var utbytesstudent på vårt hemuniversitet förra året - i Asakusa och han var vänlig nog att visa hur vi skulle ta oss till Mitaka. Därefter åkte vi till Kichijouji för att med Daikis hjälp försöka köpa en del saker - varsin adapter för att kunna koppla in våra datorer i de japanska kontaktuttagen, mobiler, etc.

Så vi handlade en del saker - min pojkvän köpte en hatt/keps och en rakapparat och vi köpte adaptrar (när vi sedan skulle försöka använda dem upptäckte vi att det stod "Unusable in Japan" på dem. Det stämde dock inte... efter X antal misslyckade utflykter till affärerna i Mitaka åkte min pojkvän, Jonas, in till Kichijouji och försökte få tag på rätt adaptrar, men fick veta att det var rätt adaptrar och att de inte alls var unusable in Japan, trots att det stod det tydligt och klart på dem, och ja, det är dem vi använder nu).

Vi fikade på Café St Marc, som stoltserade med budskapet "since 1999" på skylt och kvitton.

Tyvärr är det ingen skarp bild precis; min kära nya kamera har nämligen ingen vidare bra närgräns. Hur som helst hade vi lite roligt åt det...

Jag började få ont i fötterna eftersom det var andra heldagen i rad jag sprungit omkring med högklackade (4 tum kanske) sandaletter. Därför kollade vi lite efter skor, eller snarare sandaler, i några skoaffärer men dels var det svårt med de japanska stor(små)lekarna och dels kände jag inte för att gå omkring och leta efter skor i en halv evighet (för det tar oftast ungefär så lång tid att hitta skor för mig) med två måttligt skointresserade killar i släptåg. Så jag gav upp ganska fort och vi gick till en park i närheten istället.




Det var en fin park fastän full med både folk och skrikande cikador. Vi satt på ett tjockt trästaket som gick runt hela sjön och ganska nära oss stod några gatumusikanter som inte verkade få en enda yen för besväret. De verkade inte ens ha någon hatt eller korg eller något som man kunde lägga pengar i...

Medan vi satt där lossade jag lite på skorna, men det blev ändå bara värre och värre och efter någon timme var jag tvungen att skaffa ett par nya skor om jag ville kunna ta ett steg till. Visserligen var jag tvungen att ta ganska många steg för att komma tillbaka till affärerna, men mina fötter domnade bort på vägen. ;) Jag köpte nästan första bästa; gladiatorsandaler, och jag vet inte om jag tycker om dem eller inte. De är emellertid lite för stora (!) men åtminstone sköna och de tål regn ganska bra (verkar det som).

Orsaken till att vi dödade en timma i parken var egentligen att vi skulle äta middag med Daiki och hans flickvän, som skulle komma dit lite senare. Efter att vi köpt mina skor var det i alla fall sent nog att gå till stationen och vänta på henne. Hon spenderade också förra läsåret i Sverige, fast på ett annat universitet.

Snart dök hon upp och vi gick till en izakaya i närheten. Hon var den enda som varit där förut. Servitrisen var också en ICU-student som bodde i 4th Women's Dormitory (jag bor i trean). Vi beställde något som innebar att det kom in små tallrikar med små saker på som vi alla delade på. Maten var jättegod. Nu är det nästan en vecka sedan så jag minns tyvärr inte exakt vad det var, men gott var det i alla fall. Innan man äter får man in varsin blöt handduk att torka av händerna med. Det borde införas i Sverige!

Daiki och Kazuko

Jonas och jag. Den här bilden påminner mig verkligen om hur ful jag känner mig med mitt krusiga hår här.

Middagen kostade bara 2000 yen för oss fyra tillsammans trots att Daiki och Kazuko drack sake till (för min och Jonas del hade vi precis slutat må illa efter gårdagen så för vår del blev det vatten). Det motsvarar kanske 120 kronor... slå det om ni kan!

Efter middagen åkte jag och Jonas tillbaka till Asakusa för en sista natt där innan vi måste flytta in i våra korridorer. Fortsättning följer (lol)!