onsdag 10 september 2008

Insekter

För några nätter sedan kröp en enorm kackerlacka över golvet precis utanför mitt rum och in i rummet bredvid. Vi var ett par, tre stycken som råkade stå där just då... vi skrek och hoppade. Lite senare kom den ut igen och då var det nästan en folksamling i korridoren... Någon försökte döda den med insektssprejen (vi har typ fem olika sprejer som står i badrummet) men den bara kröp vidare, så Reina tog sin TOFFLA och slog ihjäl den med några snabba slag! Jag var så imponerad!

En liten stund senare skulle jag ändra fönstret på mitt rum (vi har både nätfönster och riktiga som man kan dra fram och tillbaka för att reglera hur öppet det ska vara) och plötsligt hörde jag cikadaskrik som bröt ut ur mängden. Jag drog snabbt fönstret åt sidan, dels för att stänga det helt och dels för att få cikadan som jag antog satt på utsidan att fara sin kos. Men när jag drog i fönstret började den skrika så äckligt högt och mycket att jag flög baklänges. Den tystnade, så jag antog att den antingen försvunnit eller dött. Jag kunde inte se den mellan de olika fönstren.

Några timmar senare skulle jag gå och lägga mig, och då upptäckte jag plötsligt att det var en stor cikada (de är alltid stora i och för sig) i min rumskamrats säng. Jag skrek till (det här var klockan tre på natten) och Arude, som bor i rummet bredvid mig, kom och räddade mig. Hon bara tog den i handen och slängde ut den genom fönstret. Och hon är pytteliten och pratar med världens gulligaste röst, så hon verkar inte så tuff precis! Hon och Reina är mina hjältinnor.

Jag har knappt ett spår kvar av min insektsskräck längre. Man orkar inte bry sig efter ett tag när de är precis överallt. Förra veckan höll jag till och med en jättestor (kanske 6-7 centimeter lång) ekoxebagge i handen. Den var till och med vacker tyckte jag när Sirena höll den, men den landade på rygg i mina händer och det var lite för läskigt.


En sådan här har jag rört vid...

En annan läskig sak är är de japanska jättegetingarna. Jag vet inte riktigt om de ska kallas getingar på svenska... på engelska säger man "Asian giant hornets" och på japanska suzume bachi, vilket betyder sparvbi. De är världens största getingar. En enda av dem kan döda 40 europeiska bin på en minut. Ifall man kommer inom tio meters räckhåll från deras bon attackerar de och man kan dö av deras stick. I Japan dör mellan 20 och 40 personer varje år på det viset. Man ska inte ha på sig svarta kläder, inte använda vissa parfymer (de innehåller feromoner som drar till sig dessa monsterdjur) och inte heller ha på sig vita kläder när det är mörkt.

Det lustiga är att japanerna inte verkar känna till hur farliga de här getingarna är. I går var det en inne i vår korridor; Sarah dödade den med en speciell sprej som är just mot dem. Det ska tydligen finnas ett bo precis mellan 1st Men's Dormitory och 2nd Men's Dormitory.

Insekter är i allmänhet obehagliga, men de här är faktiskt rent verkligt och praktiskt otäcka...

Läs mer om dem på Wikipedia och tyck synd om/oroa er för mig!

Inga kommentarer: