Att gå till frisören i Japan

Historier om västerlänningar som fått håret totalsabbat på japanska frisersalonger är legio. Då japanskt hår är fantastiskt starkt kör frisörerna på med blekmedel och uttunnande utan att hålla tillbaka. Mitt hår är starkare än de flesta nordbors men svagare än asiaters (= medelhavskvalitet), så det var med en viss bävan jag vågade mig in på en japansk salong. Det finns ett antal salonger i Tokyo som har specialister på västerländskt hår, men de är svindyra och dessutom skulle mitt hår förmodligen passa lika dåligt in på ett ställe anpassat för tunnhåriga skandinaver som på ett ställe för stålhåriga japaner.

Så jag gick omkring i Kichijoji och kollade på alla skyltar utanför alla salonger. Jag ville nämligen göra "japansk rakpermanent", en speciell metod som förändrar håret på molekylär nivå så att de hårstrån som behandlats aldrig blir lockiga igen... har jag hört. Och på Watanabe, en salong som sägs vara sååå bra som ligger i Harajuku och är västerlänningsanpassad, kostar det... för mycket. På den japanska kedjan Earth får man färg, klippning och sådan permanent för 12830 yen (vilket fortfarande är under tusen kronor i alla fall, trots den svaga kronan).

Så jag gick till Earth. Först gick jag dit för att beställa tid, eftersom jag inte vågar göra min telefonsamtal-på-japanska-debut riktigt än. Men att beställa tid öga mot öga gick hur bra som helst; jag behövde aldrig gissa vad de sa utan förstod faktiskt precis allting. Det var bara att välja och vraka mellan tider - i princip sa jag bara när jag var ledig och de sa okej. Två dagar senare var det dags.

Först fick man låsa in sin väska i ett litet skåp och gå in i ett omklädningsrum och sätta på sig en sådan där grej man alltid får hos frisören, men den här knöts som en kimono... innan jag gick in där fick jag välja rang på frisören. Jag förstår inte riktigt hur de lyckas ha någon tillgänglig från de tio olika rangerna, men de har kanske väldigt många anställda helt enkelt. Lägsta rangen, som inte kostade något extra, var sutairisuto (stylist). Jag tog den näst lägsta, topu sutairisuto (top stylist) som inte kostade mer än 600 yen extra. Stackars de vanliga stylisterna som säkert aldrig får klippa någon...

När man valt rang blev man tilldelad en frisör och fick gå in i ett speciellt litet konsulteringsrum. Det gick faktiskt ganska smärtfritt att förklara vad jag ville på japanska, men jag hade inte direkt några speciella önskemål så det handlade egentligen bara om att välja färg.

De tvättade mitt hår totalt fyra gånger. Först, som brukligt är, tvättade de det innan de gjorde något annat. Jag har aldrig varit med om så bekväma tvättställen. Annars brukar jag få ont i nacken men de här var hur sköna som helst. Varför har de inte sådana i Sverige? De lägger dessutom en vit duk över ens ögon; höll på att somna både en och två gånger.

Därefter började han - frisören - lägga på första omgången kemikalier till rakpermanentningen. Lite lustigt att det japanska ordet för sådana kemikalier är samma ord som ordet för medicin, 薬 (kusuri). Därpå följde nästa schamponering och plattångande, varefter andra omgången "medicin" tillsattes och så ännu en tvätt. Sedan klippning, vilket gick på typ tio minuter, och så till sist färg. Jag ville egentligen bleka slingor men det skulle ha blivit dyrare, tagit längre tid och han hade redan blandat ihop den färgen jag pekat på i konsulteringsrummet så det fick bli vanlig färgning.

Och så tvätt... och föning. Han använde inga stylingprodukter alls men han la på någon sorts vårdande olja och sa att jag inte fick tvätta håret den dagen. Som om jag skulle vilja gå hem och tvätta håret efter fyra tvättar...

Jag är extremt nöjd. Så länge jag minns har jag haft oregerligt, grovt och lockigt hår, och nu är det som silke. Det är rakt redan när jag kommer ur duschen och jag behöver inte ens föna det. Jag kommer tyvärr inte kunna ha håret såhär i Sverige, eftersom ifall det mot förmodan skulle finnas skulle det vara svindyrt. Klippning, färgning och permanent kostade 12830 yen, vilket blir så mycket som 1063 kronor med dagens underbara valutakurser. Nåja, det är i varje fall fortfarande billigt. Dessutom ingick axel- och nackmassage och allt!

Före - sista dagen med lockigt hår.

Efter - jag ser fördjävlig ut men det beror mer på gårdagens festande än håret :) Färgerna är dessutom fel - min hud är inte kritvit och mitt hår är mer kopparfärgat än lila.

Jaha, nu vet ni hur det går till hos frisören i Japan. Jag är lite orolig att de ska hinna tunna ut mitt hår på tok för mycket de 4-5 ytterligare gånger jag kommer behöva gå dit medan jag är här... det blir nog att klippa av nästan alltihop när jag kommer hem.